Kategorier
dokumentär ljud podd radio tips

Tuta! 10 avsnitt med P4 Dokumentär

För nästan 16 år sedan gjorde jag min första P4 Dokumentär. Den handlade om den då väldigt unga bloggaren Fridah Jönsson i Leksand. Detta var i december 2008 och att blogga var det hetaste man kunde göra, och det gjorde Fridah och hade en massa besökare på sin hemsida varje dag. (Hon bloggar fortfarande!)

Fridah anno längesen.

Jag är givetvis jättestolt över dokumentären och jag är Fridah evigt tacksam som släppte in mig i sitt flickrum och lät mig ställa en hope märkliga frågor. Bland annat frågade jag henne om hon och pojkvännen Oskar tänkte ha barn i framtiden. Så här i efterhand kan jag väl erkänna att frågan kanske var lite väl magstark, särskilt då Fridah var 15 år och hade precis träffat sin Oskar. Min mormor, född 1916, tyckte frågan var oförskämd. Och det hade hon ju alldeles rätt i. Jag var en brådmogen journalist som inte skämdes för någonting. Kanske hade jag inte vågat ställa frågan idag.

Det har hänt mycket på 16 år, särskilt i dokumentärbranschen, med ökad konkurrens från andra plattformar. SR är inte längre ensam med att producera ljud-dokumentärer. Och berättandet har också förändrats. På den tiden kan man säga, lite tillspetsat, att det räckte med att berätta om ett tema i en dokumentär, ett fenomen. Sen var det ett plus om det fanns en bra story. Fenomenet i Fridah-dokumentären var att hon var ung och känd på internet och temat blev om att drömma om storstan. Hmm. Intressant, ja visst. Men förmodligen hade idén gått i papperskorgen i dag. (Sorry Fridah!!)

Idag är man som dokumentärmakare tvungen att först ha en story – som kan berätta något om ett fenomen i tiden. Fridah hade antagligen fått genomlida sju svåra kriser och oväntad vändning i sitt liv för att överhuvudtaget bli aktuell för en dokumentär.

Bra eller dåligt? Varje tid har sina ideal, rättesnören och trender och jag tror att dagens SR-dokumentärer är bra mycket spännande nu än då.

Just nu håller jag på att färdigställa min 10:e dokumentär i P4 Dok-formatet. Jag är både glad och stolt att jag tillsammans med P4 Dok-gänget utvecklat min berättarstil. Konceptet P4 Dok har givit mig en liten lekplats med tydliga stängsel och där inne kan jag leka och utvecklas, och hoppa runt.

Jag får ofta höra att jag har en bra radioröst och det är ju kul men jag hoppas publiken också hör hur jag arbetar med rytm, ton, musik, dramaturgi, framåtlut i mina P4 Dokumentärer. Alla ingredienser hör ihop för att få en hejdundrande berättelse i ett behagligt tempo. När jag fått igenom en idé så skapar jag alltid en spellista på Spotify där jag lägger till låtar som kan vara användbara i produktionen. Jag använder inte alla, men jag lyssnar mycket på låtarna för att komma in i rätt känsla.

Ibland har producenterna (ja, vi kommer till dom) sagt att ”OJ nu blev det mycket märklig musik här”… Och dom har ju alltid rätt, ibland går man fel, man missar helt enkelt att stämma gitarren.

Producenterna ja, under alla 10 dokumentärer har jag jobbat med Ola Hemström och Sofia Kottorp. Dom har alltid varit ihärdiga, peppande och påhejande, och ibland också lite stränga. Dom har gett mig den där lekplatsen att leka i. Ja, det är faktiskt så. När radio är som roligast så är det en lek för mig. Tänk att få leka på jobbet!?

Min största ”hit” är utan tvekan ”Mysteriet med kassettmannen” som släpptes i maj 2021. Den dokumentären var svår att misslyckas med eftersom den på pappret hade allt: ett mysterium att lösa, en märklig resedagbok på kassett och ett fenomen som sa något om dåtiden som vi kunde spegla mot nuet.

Ett av banden som tillhörde Herbert ”Kassettmannen” Lindblad.

Min senaste dokumentär som släpps idag har också den ett mysterium att lösa, eller flera egentligen. Den innehåller: en apa, en fransman, en bitter gallerist, en lurig kvällstidningsredaktör, och en stor dos av göteborgskt tykenhet.

Hur gullig är jag inte?! Foto: TT/Expressen

Och nu undrar ni hur det gick för Fridah och Oskar?

Jo då, min fråga om dom skulle ha barn var inte helt tagen ur luften. Idag har dom till och med två barn, Disa och Bernard, och är också stadigt gifta.

Kategorier
podd radio Uncategorized

Nya fyrprogram i SR P1

Sommar och sol och nya fyravsnitt i P1! Följ med till Måseskär, Kullen, Libertus, Märket, Tjärven och Svartklubben. Som vanligt blir det en blandning av livsöden, sjöfartshistoria och spännande incidenter – och lite litteraturhistoria! Totalt har det nu blivit 26 avsnitt av serien ”Svenska fyrar” och jag hoppas på ännu fler avsnitt i framtiden. Det finns många spännande fyrar och historier att upptäcka.

En glad fyr framför Måseskärs fyr på Orust.
Kategorier
dokumentär podd radio

Ny doku! Charlie Chan – Detektiven som försvann

I vintras fick jag en fråga från producenterna på P4 Dokumentär: Känner du till Charlie Chan? Vem, sa du? Nej, jag hade faktiskt ingen aning. Kanske fladdrade det till något i nåt skrymsle i hjärnan… men så fort jag fick höra om hans historia gick jag i gång på samtliga cylindrar.

Warner Oland och jag.

Historien om Bjurholmssonen Värner Ölund är en historia om uppbrott, förväntningar och identitet. Och ett stort mått av förvirring, samt ett stycke svensk/amerikansk filmhistoria. När en historia kan berättas i flera lager så BLIR MAN GLAD 🙂

Författaren och filmvetaren Kim Khavar Fahlstedt medverkar i dokumentären! Det är jag väldigt glad för. Foto: Apell förlag
och Anki Backlund! Otroligt kunnig och trevlig. Och som hon berättar!
Warner Oland som Charlie Chan!
Kategorier
dokumentär podd radio

Premiär för ny P3 Dokumentär

Idag var det äntligen dags att släppa vår dokumentär om dödsskjutningarna på tingshuset i Söderhamn! Och extra kul att göra den under P3 Dokumentär-flagg, dokumentärpoddarnas urfader.

Och vilket avsnitt det blev! Jag har gjort två av intervjuerna, en hel del research samt producerat. Min k0llega Niklas Söderqvist är reporter och Viktor Papini är exekutiv producent på Sveriges Radio.

LYSSNA HÄR!

Kategorier
dokumentär podd radio

Ny dokumentär: Historien om nödkalendern Sunes jul

Idag är det premiär för SR P4 Dokumentärs serie ”Älskade julkalender” och där jag gjort avsnittet om nödkalendern Sunes jul.

Sunes jul satte avtryck hos en hel generation, men vägen dit var allt annat än spikrak. Skådespelare plockades bort och manus skrevs på rekordtid och lucköppningen väckte reaktioner på andra sidan atlanten.

Ja visst är Peter Haber med! Han gjorde ju rollen som pappa Rudolf och använde sin mest seriösa sida för att det skulle bli så där tokroligt. Jag var jättenervös inför intervjun med Peter men han var jättesnäll. Och tack restaurang Krukan att ni ville sänka volymen under intervjun.

Det är i början på 90-talet och Barna Hedenhös ska visas som julkalender. Men något skaver i produktionen, det blir för dyrt och komplicerat och med mindre än ett år kvar till premiär står SVT utan julkalender. Men på ett kontor i TV-huset står det en pärm märkt ”Goddagenspärmen”. Avsändaren är författarkusinerna Anders och Sören i Örebro. Kanske finns räddningen i pärmen?

Sören Olsson intervjuades i Bollnäs. Men 1991 bodde han och Anders i Örebro. ”Kan dom där kusinerna från landet verkligen sy ihop en kalender?!”

Sunes jul hade premiär i december 1991 och än idag snurrar klipp med pappa Rudolf och lillebror Håkan på sociala medier och SVT play. Vad var det egentligen som fångade publiken?

Sunes mamma Karin – aka Carina Lidbom! Som först tackade nej till rollen…

Hör historien om nödkalendern Sunes jul, en historia präglad av stress, tillfälligheter, upprörda präster och reaktioner på andra sidan atlanten. Och om Ingmar Bergmans oväntade påverkan i produktionen.

Medverkande:
Sören Olsson, författare som tillsammans Anders Jacobsson skrev manus till Sunes jul

Stephan Apelgren, regissör

Hannes Holm, då biträdande dramachef på SVT

Peter Haber, skådespelare

Carina Lidbom, skådespelare

Gabriel Odenhammar, skådespelare

Caroline Cabot, författare

Uddevallaprofilen och julkalenderoraklet Caroline Cabot är självklart med genom hela serien. Här från intervjutillfället i Uppsala.
Kategorier
podd radio tips

Antikrundan innifrån

I slutet av sommaren besökte SVT:s långkörare Antikrundan Stadshuset i Stockholm för en inspelning. Jag var på plats som reporter och gjorde ett tvådelat reportage för taltidningen På tal om Stockholm. Lyssna och titta på bilderna, det är en order! (Knut Knutsson va otroligt bjussig!)

Del 1 Del 2
Elegantare logga får man leta efter…
Den bjussiga Knut Knutsson värderar från kön.
Blev helt till mig när jag fick intervjua Magnus Broni – sidekick i Antikrundan. Men för mig är han Mr Musikbyrån och har gjort mängder av finfina dokumentärserier om musik. Och dessutom gör han nu också lite radio i P4.
Vännen och branschkollegan Fredrik Ralstrand var givetvis på plats. Tydligen har det bandats exklusivt material till Youtube, och missa för sjutton gubbar inte hans podd TV-fabriken! Här med nyhetsankaret och nya bekantskapen Simon Karlsson.
Inspelning pågår inne i Blå hallen – Stockholm stadshus (som fyller 100 år i år, hurraaaaaaaa!)
Magnus Broni gör inte bara bra dokumentärer, han kan hålla i micbommar också.
Knut Knutsson gör det han är bäst på – att vara Knut Knutsson.
Knut var väldigt bjussig! Målgruppen jag gjorde reportaget för är synskadade och blinda och Knut gav bra värderingstips till just människor med nedsatt syn. Lyssna på del 2 här ovan.
Anne Lundberg och undertecknad.
Kategorier
dokumentär radio Sveriges första podcast

När Herbert träffade människor på riktigt

Att Herbert var något av en enstöring är inte helt taget ur luften. Han hade inga barn, han verkade gilla att semestra själv och han verkade umgås mest med släkten. När han var på bussresa till Zell Am See verkar han ha pratat med människorna på bussen men när det vankades fest på kvällen så stannade han inne på sitt hotellrum.

Bertil Bengtsson i Bollebygd, som medverkade i dokumentären – var en av dom som kunde bekräfta att det var Herbert som hördes på banden. Jaha, dom hade alltså träffats? Nej nej, bara pratat över radio.

Men det finns tecken på att att Hebert umgicks med folk, kanske enstöringsbilden bara finns i mitt huvud.

Den här gången har jag åter fått hjälp av Eric Lund på SSA. Den här gången handlar det om så kallade QSL-kort, verifikationskort.
Eric skriver:

– Från den 2 september 1939 till 1946 var amatörradio förbjuden och alla sändare lämnades in till myndigheterna. Det hindrade inte att amatörerna träffades personligen och planerade för framtiden.

Och så fick det bli. Här ovan är beviset på att Herbert träffade SM6XC Nils Sjöberg, Nya varvet Göteborg. Sen blir det spännande på riktigt! Under ”Remarks” står det ”Tnx fer (tack för) trevligt möte på UTBO”. UTBO?! Under omgångar på 40-talet var Herbert inkallad på Försvarsstabens kryptoavdelning, det som idag heter FRA. Där jobbade han som radiospanare och med telegrafi. (Mer om detta i dokumentären) Hans arbete var förlagt på Lidingö och en villa i det området kallades för Utbo! Där utbildade man värnpliktiga som hade inkallats till kryptoavdelningen innan de placerades ut för tjänstgöring.

Utbo. Foto från FRA:s hemsida.

Läs mer om FRA:s dåvarande anläggningar här.

Vi får förmoda att Herbert träffade Nils vid en av dessa utbildningar. Men vem var Nils? Här finns det researcharbete att göra!

På det nedersta kortet här ovan så har Herbert kommunicerat med Wiktor Persson, SM5KP, Stockholm.

”Tnx fer vårt personliga qso ob!” kan vi läsa. Rena grekiskan! Eller som taget ur ett nutida sms…

Enligt Eric Lund på SSA så ska qso stå för samtal och ob för ”Old Boy”. Så Herbert ville säga: Tack för vårt personliga samtal old boy.

Vad ”KRY” står för har inte gått att ta reda på.

Herbert störde!

Kortet ovan är från 1947 och det är ett riktigt QSL-kort då det var ok att inneha amatörradioprylar igen.

Eric Lund skriver:

-Herbert skriver ”Sri att jag qrm-ade mr!” vilket på svenska blir ”Ursäkta att jag störde herrn”! Syftar antagligen på att han störde SM5IZ, Edvin Fagerlin, i Nyköping. På den tiden var sändarna inte alltid perfekta och kunde vara väldigt ”breda” på bandet, vilket störde intilliggande sändare.

SM6NP – Herbert Lindblads anropssignal

Kortet här ovan är från 1962. Då hade Herbert haft kontakt med Ingemar SM6CMU i Göteborg. Jag har talat med Ingemar men tyvärr har inte träffat Herbert ”live” utan bara över amatörradiosändningar.

Kategorier
dokumentär podd radio Sveriges första podcast

När Herbert gick till kungs

Till våren är det två år sedan som Mysteriet med kassettmannen sändes i SR P4 Dokumentär. Och sedan dess har det bara snurrat på, vi kan tydligen inte få nog av Herbert Lindblad. På Facebook-gruppen ”Herbert Lindblad fanclub” är vi 468 fans som dagligen frossar i det mesta som har med Herbert att göra. Det finns också en podd att lyssna på. Banden kan även avnjutas på Youtube.

Häromdagen gick jag igenom gamla mail, på jakt efter detaljer som jag ännu inte publicerat. Och det fanns en del!

Herbert Lindblad var inte bara pionjär då han omedvetet skapade Sveriges första podcast, han var även radioamatör. Och radioamatörintresset var stort hos Herbert, på flera ställen på hans inspelningar pratar han om sändningsutrustning och han har också spelat in när andra radioamatörer pratar med varandra. Han ledde oss också in på UFO-pionjären Henry Svensson som jag gjort ett helt avsnitt om. Det ska också nämnas att en av privatspanarna gjorde ett strålande arbete med att hitta Herbert i dåtida amatörradiolektyr.

Det gamla mailet som jag missat är från Eric Lund på Föreningen Sveriges Sändareamatörer – SSA. Eric jobbar bla med det arkiv som föreningen har och där fanns det givetvis spår av Herbert Lindblad.

Kompis med Herbert?
Kronprins Gustaf (V) porträtterad 1906 av fotograf Ernest Florman. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv.

För 86 (1937) år sedan satte sig den 22-årige Herbert Lindblad och författade ett brev till dåvarande konungen Gustav V.

”Göteborg den 23/10. Hans Majestät konungen. Med stöd av vid Göteborgs Navigationsskola avlagda prov anhåller undertecknad underdånigast få upphålla en sändarstation för experimentändamål. Underdånigast: John Herbert Lindblad, Stensturegatan 34, Göteborg”

Här har vi originalet:

Den 26 november kom svaret från det kungliga slottet!

Men sen ökar mystiken.
Ulla-Britt Taxén hittar ett gäng registerkort i en container när Kungliga telegrafstyrelsen ska flytta från Brunkebergstorg till Farsta. Och vips! Ett av korten tillhör… Herbert Lindblad!

Men vad är det Herbert har ställt till med?

 ”Genom skrivelse den 5/4 1939 förbjuden att använda andra frekvenser än de för amatörer upplåtna vid risk att tillståndet återkallas!”

Har Heberts tjyvsänt på andra frekvenser än vad V-Gurra gett tillstånd till?

Kategorier
ljud radio

Vardagslivet med radio

Just nu läser jag etnologen Elin Franzéns förträffliga bok och doktorsavhandling: ”Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium”. (Ladda ned HELA boken GRATIS här)

På bokens baksida kan man läsa ”…hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat?”

Elin Franzén har intervjuat massvis med människor om deras upplevelser av radio, både av apparatur och innehåll. Boken får mitt huvud att snurra och många radiominnen väcks till liv. Det blir tydligt för mig att jag förknippar ett visst innehåll i radio med platser och olika skeenden i livet. På 80- och 90-talet satte pappa på radion när han kommit hem, Radio Göteborg flödade ut i köket, ackompanjerat av pappas potatisskalande. (Ja det skulle ju bli middag). Jag minns jinglar, tilltal och en stämning av trygghet och vardag. Innehållet i sändningarna var inte så viktigt, det var bara en sak som skulle ”vara på”.

I vuxen ålder lagar jag ofta mat till P1 och kvart i fem-Ekot som senare går in i Studio Etts andra timme. Jag vet inte hur många lökar jag finhackat i takt med Marianne Hasslows löp till kvart i fem. Tryggheten från barndomen finns kvar, fast i en lite vuxnare upplaga.

Kategorier
dokumentär radio

Svenska fyrar är tillbaka!

Det är mycket glädjande att berätta att serien ”Svenska fyrar” i SR P1 gör comeback under julen 2022. Denna gång med fyrhistorier som utspelar sig under vintern. Och det var många gångar ett hårt liv på fyrarna om vintrarna, berättar arkiven. Det blir båda ljusa och mörka historier från Sveriges utposter men också ett ”modernt” nedslag då jag tar med lyssnaren till renoveringen av Bjuröklubb. Och även en sväng till en finsk fyr med en stark svenskkoppling.

Programmen sänds i P1 under följande tider:

julafton 09:45
juldagen 18:50
annandag jul 07:50 & 18:50

och efter sändningarna i radion kommer alla avsnitten finnas via hemsidan.