Kategorier
dokumentär ljud podd

Premiär för ”Ljuset på Östersjön”

Sommar 2021. Jag och min familj är på en loppis i utkanten av Rimbo. En man vid namn Johan har en halv skivaffär i en lada, tillsammans med en rad andra säljare. Det är en bra loppis. Fina grejer. Johan har en hel del böcker också, inga Marklund, Läckberg eller Guillou-deckare utan bara härliga gamla faktaböcker. Det spelar ingen roll om jag är på semester eller om det är under jobbsäsongen. Faktaböckerna på varenda loppis måste gås igenom, det kan faktiskt ligga ett fynd bland titlarna som kan bli nåt jobbaktigt så småningom.

Och där är den: boken om Hansakatastrofen av KG Andersson. Från 1977 med underrubriken ”En dokumentär skildring av den största olyckan i svensk sjöfarts historia och dess följdverkningar”. Boken passar mig som hand i handske och jag köper den. Kanske kostade den en tjuga?

En snabb googling visar att P3 Dokumentär redan gjort ett avsnitt om just denna katastrof som inträffade i november 1944 då 84 människor dog på Östersjön. Men som vi alla vet: numera finns det fler plattformar som vill ha ljudliga dokumentärer.

Jag läser boken, det är ingen härlig läsning precis. Det är korrfel, ålderdomligt språk och dramaturgiskt är boken en katastrof. Eller; den är skriven i en tid då man ansåg att allt inte behöver vara superspännande hela tiden. Men historien har något. Död och förödelse, tragedi. Mystik, olöstra trådar. Och två överlevare på en flotte.

Jakob Ringbom på sitt hemmakontor.

Jag läser klart boken och googlar vidare. Som man brukar göra. Och där dyker han upp: Jakob Ringbom. Författare, krögare, historiker, hiphop-pionjär (det visste jag inte då). Vad är det här för gubbe egentligen? En ”skön” stockholmare i Gotlands-exil? Han har en egen krog med franskt tema som han ärvt av sina föräldrar, han skriver på höst/vinter/vår och driver krog på sommaren. Och han verkar skriva en ny bok om Hansakatastrofen. Oh yes!

Två män spelar in en podd. I ett jättefint bibliotek.

Och nej; han är ingen stockholmare i exil på Gotland. Han är fast i myllan bland hoburgsgubbar och sjöfolk. Han är en sån där multiman som verkar kunna göra allt. Ja jag måste medge att jag är imponerad. Kanske lite avundsjuk. Jag vill ju inte åka snålskjuts på någon men det är ju roligare att jobba tillsammans.

Jag ringer Jakob och undrar lite försiktigt om han tänkt att göra nåt ljudligt av den bok han har på gång… Det hade han väl inte tänkt men han är inte helt avvisande till min idé. Men det är mitt i krogsäsongen då jag ringer så vi måste höras senare.

Jag fortsätter mitt researchjobb och läser fler böcker om katastrofen. Det är en rörig historia med många turer och många skeenden. Hmm. Hur fasen ska vi få ordning på storyn? Jag delar upp historien med hjälp av gula post it-lappar som jag tapetserar kontoret med. Jag får också en första version av Jakobs manus och jag förstår ganska snabbt att detta är inget hastverk. Jag har hittat rätt man att samarbeta med.

Sen gör vi ett jättehopp fram till 27 mars 2022: Sverige, vi har ett resultat! Efter långa intervjuer med Jakob i hans vinkällare (ja det är sant!), teknikstrul (som jag löste) och mycket bollande tillsammans med Naudios duktiga producent Mark Malmström Fast är vi äntligen i mål! Och det bästa av allt: I avsnitt 5 kommer vi avslöja nya vittnesmål om det ljus som sågs på Östersjön natten då Hansa förliste.

GIVETVIS finns det ett kassettband med i denna story. Olle Ålanders vittnesmål. Unikt!

I måndags släpptes dokumentärserien på plattformen Naudio, fem avsnitt på cirka 30 min vardera. Från och med måndag 3 april kommer avsnitten även finnas i Naudio Dox flöde som du hittar här.

På plats i familjen Ringboms vinkällare. Notera täcken på dörren som ljudisolering.

Så vad handlar serien om då? Jo detta:
I november 1944 attackeras det svenska passagerarfartyget SS Hansa på sin väg från Nynäshamn till Visby. En torped sänker skeppet och katastrofen är ett faktum, 84 människor dör. På en flotte kämpar två överlevare för sina liv. Plötsligt ser de ett starkt ljussken, men ingen kommer till undsättning. När männen når land får de stränga order om att inte prata om ljusskenet. Vem var det som lös upp Östersjön den natten? Efter nästan 80 år är stålkastargåtan fortfarande olöst, tills nu.

I dokumentärserien Ljuset på Östersjön berättar vi historien om Hansas sista färd och vi följer författaren och historikern Jakob Ringboms arbete med att lösa gåtan om det gäckande ljuset på Östersjön. Under flera år lägger Ringbom ett pussel för att ringa in ett möjligt scenario tills han en dag får ett telefonsamtal som omkullkastar allt.

Medverkande: Jakob Ringbom, författare och historiker, Göran Ringbom, musiker och krögare och Lars Kruthof, författare programansvarig på Gotlands museum

Hörs i programmet: Arne Thuresson och Arne Mohlin, överlevde Hansakatastrofen, Roger Bengtsson, journalist, Olle Ålander, sjöman, Björn Fontander, journalist och Sigge Rosén, pilot

Reporter, producent, tekniker och manus: Peter Gropman

Inläsningar: Malin Marcko

Exekutiv producent: Mark Malmström Fast

Producerat av Iris media AB

Dokumentärserien har uppmärksammats flitigt i media:
Bland annat i Nynäshamnsposten , P4 Gotland och HelaGotland.se

Kategorier
dokumentär ljud podd

Dokumentärpremiär: Den spektakulära björnstölden i Rättvik

Björnen undersöks i polisens garage i Falun. Foto: Från polisens förundersökning.

I snart 30 år har en uppstoppad björn vakat över Rättviksborna. Den står i Kulturhuset och den är skjuten av självaste kung Oscar II i slutet av 1800-talet. Men en natt i maj 2021 försvinner den. Spårlöst. Björnstölden engagerar riksmedia och snart är både Efterlyst och Leif GW Persson på plats. Rättvik sätts på kartan. Men så gör personalen en upptäckt. Någon har ställt upp vredet på ett av fönsterna till Kulturhuset under dagtid. Och de mystiska personerna som rörde sig i kulturhuset kvällen innan. Vilka var de? Där har ni upptakten till min senaste dokumentär i två delar som finns tillgängliga nu!

Första delen finns tillgänglig på alla poddplattformar

Del 2 finns hos PodMe Dokumentär. Gå in på PodMe.com och teckna en prenumeration. Första fjorton dagarna är gratis.

Kolla in PodMe:s Instagraminlägg om björnen! HUR SNYGGT?!!

Det finns många kollegor som är duktiga på att berätta om mord, blod och elände. Så varför ska jag också göra det? Istället går jag igång på det lite udda, den lite snälla delen av true crime-genren. Låt mig presentera: Cute crime! Brott som är lite snälla, där det inte finns något direkt brottsoffer och där det finns en stor portion humor iblandad. (Jo jag är medveten om att jag inte är först med att lansera denna del av true crime-genren, men ändå! Som min dotter brukar säga)

Björnen undersöks i polisens garage i Falun. Foto: Från polisens förundersökning.
Kulturhuset i Rättvik har gjort flera merch-produkter efter den uppmärksammade stölden. Här är ett exempel.
Björnjakten rönte viss uppmärksamhet i lokalpressen. OBS – jag är EJ misstänkt för sprängladdning.
Kategorier
dokumentär Sveriges första podcast

När man skojade med Herberts kusin som tog strid om sopsorteringen

Häromdagen lade jag ut den sista kassetten som finns i min ägo, nämligen kassetten märkt ”MM”. Kassetten innehåller ditten och datten i inspelningsväg och en kort ”prata” med Herbert från tvättstugan.

Cirka 4:15 in i kassetten har Herbert spelat in ett tv-program, ackompanjerat av någon som verkar skriva på en skrivmaskin. Lyssna på klippet här: https://youtu.be/JbZh2TI4QWI?t=255

När jag väl hade publicerat kassetten började Herbertsfansen i FB-gruppen ”Herbert Lindblad Fanclub” att intensivt lyssna på materialet. Erik Hildingsson gjorde då en upptäckt. Är det inte Herberts släkting som nämns på inspelningen? Nils Andersson i Larv. Hum. Det låter bekant.

Det finns få kvar i livet som har träffat Herbert Lindblad. En av dom är Anders Nilsson i Kvänum. Hans pappa var kusin med Herbert och i dokumentären berättar Anders om hur Herbert visade tecknad film för kusinbarnen när dom fick besöka Herbert i storstan, bland annat.

Anders Nilsson i Kvänum, vars pappa var kusin med Herbert. Arkivbild.

Idag pratade jag med Anders, 87 år. Han mådde hyfsat bra, men det har varit lite knaggligt med hälsan på sistone, han återhämtar sig nämligen från en stroke. Men han var pigg och vill gärna hjälpa mig med att lösa mysteriet med inspelningen.

På kassetten hörs några av programledarna i TV-programmet Sånt är livet, det var ett program som belyste samhällsproblem på ett humoristiskt sätt. På något vänster har dom fått tag på Nils Anderssons fall. Han var nämligen upprörd över nya påbud angående sopsorteringen i kommunen. Han hade författat flera skrivelser i frågan bekräftade Anders. Och jodå: Nils Andersson i Larv var Anders Nilssons pappa, och Herberts kusin!

Så Herbert har fått nys om att hans kusin Nils ska vara med i Sånt är livet och trycker på rec på bandspelaren.

Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för Herbert Lindblad-forskningen.

(Nån kunnig Kalle Lind-lärjunge får gärna ta reda på när Sånt är livet-programmet sändes).

Kategorier
dokumentär radio Sveriges första podcast

När Herbert träffade människor på riktigt

Att Herbert var något av en enstöring är inte helt taget ur luften. Han hade inga barn, han verkade gilla att semestra själv och han verkade umgås mest med släkten. När han var på bussresa till Zell Am See verkar han ha pratat med människorna på bussen men när det vankades fest på kvällen så stannade han inne på sitt hotellrum.

Bertil Bengtsson i Bollebygd, som medverkade i dokumentären – var en av dom som kunde bekräfta att det var Herbert som hördes på banden. Jaha, dom hade alltså träffats? Nej nej, bara pratat över radio.

Men det finns tecken på att att Hebert umgicks med folk, kanske enstöringsbilden bara finns i mitt huvud.

Den här gången har jag åter fått hjälp av Eric Lund på SSA. Den här gången handlar det om så kallade QSL-kort, verifikationskort.
Eric skriver:

– Från den 2 september 1939 till 1946 var amatörradio förbjuden och alla sändare lämnades in till myndigheterna. Det hindrade inte att amatörerna träffades personligen och planerade för framtiden.

Och så fick det bli. Här ovan är beviset på att Herbert träffade SM6XC Nils Sjöberg, Nya varvet Göteborg. Sen blir det spännande på riktigt! Under ”Remarks” står det ”Tnx fer (tack för) trevligt möte på UTBO”. UTBO?! Under omgångar på 40-talet var Herbert inkallad på Försvarsstabens kryptoavdelning, det som idag heter FRA. Där jobbade han som radiospanare och med telegrafi. (Mer om detta i dokumentären) Hans arbete var förlagt på Lidingö och en villa i det området kallades för Utbo! Där utbildade man värnpliktiga som hade inkallats till kryptoavdelningen innan de placerades ut för tjänstgöring.

Utbo. Foto från FRA:s hemsida.

Läs mer om FRA:s dåvarande anläggningar här.

Vi får förmoda att Herbert träffade Nils vid en av dessa utbildningar. Men vem var Nils? Här finns det researcharbete att göra!

På det nedersta kortet här ovan så har Herbert kommunicerat med Wiktor Persson, SM5KP, Stockholm.

”Tnx fer vårt personliga qso ob!” kan vi läsa. Rena grekiskan! Eller som taget ur ett nutida sms…

Enligt Eric Lund på SSA så ska qso stå för samtal och ob för ”Old Boy”. Så Herbert ville säga: Tack för vårt personliga samtal old boy.

Vad ”KRY” står för har inte gått att ta reda på.

Herbert störde!

Kortet ovan är från 1947 och det är ett riktigt QSL-kort då det var ok att inneha amatörradioprylar igen.

Eric Lund skriver:

-Herbert skriver ”Sri att jag qrm-ade mr!” vilket på svenska blir ”Ursäkta att jag störde herrn”! Syftar antagligen på att han störde SM5IZ, Edvin Fagerlin, i Nyköping. På den tiden var sändarna inte alltid perfekta och kunde vara väldigt ”breda” på bandet, vilket störde intilliggande sändare.

SM6NP – Herbert Lindblads anropssignal

Kortet här ovan är från 1962. Då hade Herbert haft kontakt med Ingemar SM6CMU i Göteborg. Jag har talat med Ingemar men tyvärr har inte träffat Herbert ”live” utan bara över amatörradiosändningar.

Kategorier
dokumentär podd radio Sveriges första podcast

När Herbert gick till kungs

Till våren är det två år sedan som Mysteriet med kassettmannen sändes i SR P4 Dokumentär. Och sedan dess har det bara snurrat på, vi kan tydligen inte få nog av Herbert Lindblad. På Facebook-gruppen ”Herbert Lindblad fanclub” är vi 468 fans som dagligen frossar i det mesta som har med Herbert att göra. Det finns också en podd att lyssna på. Banden kan även avnjutas på Youtube.

Häromdagen gick jag igenom gamla mail, på jakt efter detaljer som jag ännu inte publicerat. Och det fanns en del!

Herbert Lindblad var inte bara pionjär då han omedvetet skapade Sveriges första podcast, han var även radioamatör. Och radioamatörintresset var stort hos Herbert, på flera ställen på hans inspelningar pratar han om sändningsutrustning och han har också spelat in när andra radioamatörer pratar med varandra. Han ledde oss också in på UFO-pionjären Henry Svensson som jag gjort ett helt avsnitt om. Det ska också nämnas att en av privatspanarna gjorde ett strålande arbete med att hitta Herbert i dåtida amatörradiolektyr.

Det gamla mailet som jag missat är från Eric Lund på Föreningen Sveriges Sändareamatörer – SSA. Eric jobbar bla med det arkiv som föreningen har och där fanns det givetvis spår av Herbert Lindblad.

Kompis med Herbert?
Kronprins Gustaf (V) porträtterad 1906 av fotograf Ernest Florman. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv.

För 86 (1937) år sedan satte sig den 22-årige Herbert Lindblad och författade ett brev till dåvarande konungen Gustav V.

”Göteborg den 23/10. Hans Majestät konungen. Med stöd av vid Göteborgs Navigationsskola avlagda prov anhåller undertecknad underdånigast få upphålla en sändarstation för experimentändamål. Underdånigast: John Herbert Lindblad, Stensturegatan 34, Göteborg”

Här har vi originalet:

Den 26 november kom svaret från det kungliga slottet!

Men sen ökar mystiken.
Ulla-Britt Taxén hittar ett gäng registerkort i en container när Kungliga telegrafstyrelsen ska flytta från Brunkebergstorg till Farsta. Och vips! Ett av korten tillhör… Herbert Lindblad!

Men vad är det Herbert har ställt till med?

 ”Genom skrivelse den 5/4 1939 förbjuden att använda andra frekvenser än de för amatörer upplåtna vid risk att tillståndet återkallas!”

Har Heberts tjyvsänt på andra frekvenser än vad V-Gurra gett tillstånd till?

Kategorier
dokumentär radio

Svenska fyrar är tillbaka!

Det är mycket glädjande att berätta att serien ”Svenska fyrar” i SR P1 gör comeback under julen 2022. Denna gång med fyrhistorier som utspelar sig under vintern. Och det var många gångar ett hårt liv på fyrarna om vintrarna, berättar arkiven. Det blir båda ljusa och mörka historier från Sveriges utposter men också ett ”modernt” nedslag då jag tar med lyssnaren till renoveringen av Bjuröklubb. Och även en sväng till en finsk fyr med en stark svenskkoppling.

Programmen sänds i P1 under följande tider:

julafton 09:45
juldagen 18:50
annandag jul 07:50 & 18:50

och efter sändningarna i radion kommer alla avsnitten finnas via hemsidan.

Kategorier
dokumentär radio

Premiär för fyrserie i P1

Äntligen är det dags att dra igång en radioserie som jag jobbat intensivt med nu under våren, den heter ”Svenska fyrar” och kommer att sändas i Sveriges Radio P1.

Idén till en fyrserie kom från min kollega och vän Mats Carlsson-Lenart. Vi slog våra kloka huvuden ihop och skrev ett förslag och skickade in till SR, och några veckor senare kom svaret: vi kör!

Kategorier
dokumentär

Ny dokumentär: Vad hände med Bångbro-Stina?

I lördags sändes min P2 Dokumentär ”Vad hände med Bångbro-Stina?”. Mycket kul att vara tillbaka i P2 Dokumentär, det var ju ett tag sedan sist, våren 2015 närmare bestämt då mitt program om Evert Taube och Huldas Karin sändes.

Bångbro-Stina in action!

Bångbro-Stina ja! Vilken profil! Och vilken bortglömd pionjär. Hon utmanade den manliga dragspelsgenren, hon var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson ”Bångbro-Stina” med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna.

Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.

Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna.

I den här dokumentären söker jag svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  

Medverkande i dokumentären:

Tack till alla medverkande! Läs mer här om Wictor Johanssons forskning Var är dragspelsmusikens kvinnor?” (Svenskt visarkiv)

Kategorier
dokumentär

Ny dokumentär om Pierre Isacsson

Pierre Isacsson. Foto: Privat.

Äntligen är det dags att publicera en sprillans ny radiodokumentär och givetvis innehåller historien några kassettband… Efter att vi släppte ”Mysteriet med kassettmannen” så verkar jag dras mot de magiska små banden. Visst, det är nostalgiskt, det är gubbvarning på nivå 10 men det är också som små minidokumentärer. Man hittar ett band; stoppar in det i bandspelaren (jo en sådan ska man ha kvar!) och vips så dyker det upp en inspelning med Tracks med Kaj Kindvall från en regnig lördag i oktober på 90-talet. Och man sveps tillbaka i tiden. Minnen vaknar till liv, man gör en dokumentär resa i huvudet.

För att vara lite högtravande kan man säga att kassettband är en minnesbärare. Så har det verkligen varit för Ludvig Isacsson, den yngsta sonen till artisten Pierre Isacsson. Han var nio år gammal när Pierre omkom med Estonia, tillsammans med 851 andra den där blåsiga natten på Östersjön. Det blev en svår period för Ludvig och hans familj. Men kvar fanns fyra soloskivor, en superhit, och massa låtar tillsammans med Family Four och en stor låda med massvis med kassettband. Det var antagligen ingen tröst, katastrofen var ju ett faktum, men kanske något att hålla i handen när det blåste som mest.

På kassetterna fanns flera demoinspelningar som aldrig tidigare har publicerats, klipp från Pierres karriär, telefonsvararmeddelanden, och inspelningar då Pierre repeterar vad han ska säga i ett radioprogram. För Ludvig blev det ett sätt att få kontakt med sin bortgångne far, ett sätt för honom att förstå vad konflikten mellan Pierre och Ludvigs mamma egentligen handlade om. Och en röst till tröst. Och vilken röst sedan, en tung basstämma med kraft och trygghet. Den där papparösten som vi alla nog kan relatera till.

Vi har valt att kalla P4 Dokumentären för ”I skuggan av källarlåten”. För så var det verkligen för Pierre Isacsson. Han fick en megahit med låten ”Då går jag ned i min källare”, året var 1974 och karriären pekade spikrakt uppåt. Visserligen var han redan känd från gruppen Family four men nu lossnade det på riktigt. Men en stor hit kan också vara en belastning. I dokumentären beskriver biografiförfattaren Per Wiker låten som plojlåt (den handlar om en man som leker med sin ångmaskin i källaren och samtidigt smuttar på ett glas vin) som kanske skymde sikten för hans andra låtar. För det kom faktiskt många låtar med Pierre Isacsson på 70-talet, fyra soloskivor på rad blev det. Skivorna är ganska blandade i både genrer, kvalitet och upphovsmän. Det är schlagers, svensktopp och countrystänkare på svenska. Guldkornen på skivorna är enligt mig: Spå mig, Morgan Kane, Snart kommer jag hem, Jag vill andas samma luft som du, Gatorna på Söder, Dags att gå, tacks för mig, och Angelina. Vill också på att rekommendera ”Spelaren” som kom som singel 1982. (Ja, det är en översättning av The Gambler).

Att arbeta med en dokumentär som kretsar kring en artist är extra kul. Oftast finns det ett digert arkivmaterial att ”leka” med. Så var det när jag jobbade med dokumentären om Robert Broberg Tv- och radioarkiven är smockfyllda med herr Zero, både i intervjuer, urflippade program och inspelade shower. Då är det extra kul att leta fram klipp som kanske inte är så välspelade, kanske kan jag bjuda lyssnare på nåt fynd från arkivet…

Men med Pierre är det annorlunda. I hans fall vimlar det inte av intervjuer i arkiven. Och hans soloskivor är inte lättillgängliga, det finns bara enstaka låtar på digitala plattformer. Jag har haft hjälp av SR-arkivet att få fram hans musik men jag bestämde mig också för att skaffa soloskivorna själv under arbetets gång. På vinyl så klart! Man måste liksom känna och klämma på vaxen. Så det blev till att leta på Tradera, skivbörser och loppisar. Och till slut kunde jag bärga alla fyra skivor.

Men trots att Pierre är lite anonym i eterarkiven så lämnade han, som sagt, många kassetter efter sig och även privata videofilmer som familjen Isacsson har delat med sig frikostigt av.

Men det mest talande klippet av alla är nog när Pierre försöker sig på en comeback. Sommaren 1994 uppträder han i ett caféprogram i TV och får frågan var han har varit nånstans. Han berättar att han jobbar som kryssningsvärd på färjan mellan Stockholm och Tallin. Sen kommer frågan om källarlåten, om han någonsin kommer ifrån den… Nej är svaret.

Det som inte tv-tittarna vet är att Pierre är nyskild och deprimerad och kämpar för att få skivbolagen att förstå att det finns betydligt mer seriösare låtar från herr Isacsson. Men ingen verkar nappa. (Se klippet här nedan när Pierre spelar då outgivna Eden i TV 1994)

Några månader senare är katastrofen ett faktum.

Cirka 27 år efter Pierre Isacssons död är han aktuell med musiken han aldrig hann ge ut, med skivan ”Innan slutet”, som sonen Ludvig låtit ge ut.

Medverkande i programmet:

Ludvig Isacsson – son, artist och producent
Per Wiker – författare till boken om Pierre Isacsson
Pontus Platin – artist och kompis
Janne Schaffer – gitarrist
Marie Bergman – artist

Stort tack till alla medverkande!

Kategorier
dokumentär

Musiken som hörs i Mysteriet med Kassettmannen

Jag har fått några frågor om vilken musik jag använder i P4 Dokumentären ”Mysteriet med Kassettmannen” och nu har jag gjort en spellista, både med stämningsmusik och musik som spelats i den vanliga radion.

Enjoy!