Hur stor är egentligen sannolikheten att den unge komikern och konstnären Peter Apelgren hittar inspelningarna med ”En svensk man på resa” på Myrorna nånstans i Göteborg tidigt 90-tal? Inte alls stor. Men det hände och det blev en ”grej”. Tack gode gud för det.
Alla finner inte ett nöje över ett gäng kassetter där en ensam man spelar in sig själv genom att berätta, typ ingenting…
Under arbetets gång med min kommande radiodokumentär om fenomenet ”En svensk man på resa” stötte jag på fenomenet ”Shut upp little man” (Tack Fredrik Af Trampe för att du upplyste mig om detta).
Två killar flyttar in i en risig lägenhet i San Fransisco. Det är sent 80-tal och den första tiden hör den ena killen konstiga röster under natten. Någon säger ”Shut up little man”. Efter lite utforskande upptäcker killarna att dom bor grannar med två kraftigt alkoholiserade gubbar. Dom super och bråkar. Konstant. Och allt som oftast ropar den ene ”Shut up little man!”.
Något väcker deras intresse. Dom tejpar fast en mic på en skidstav och försöker komma närmare med micen genom fönstret. Sedan trycker dom på rec.
Kassetterna sprids i killarnas umgängeskrets och blir kult. Dom ges ut på cd, det görs serietidningar med dialogen från inspelningarna, låtar, pjäser och den här dokumentärfilmen. Shut up litte man blir även citerat i Seinfeld.
De flesta hade nog bara blivit irriterad över sådana grannar. Bråk, fest och gap är inte det man vill uppleva på nätterna. Men som tur var så fann dessa 20-nånting-killar det hela komiskt. Tack för det.
Samma sak med Apelgren som hittar banden på Myrorna. Det behövdes ett Apelgrenskts sinnelag för att uppskatta mannens intetsägande reseskildringar. I hans värld blev det ”content” (hatar egentligen det ordet), om det hade kommit från någon annan kanske det inte blivit roligt. Så smånigom spelar han upp banden för Stefan Livh och Tomas Tengby som på den tiden rattade Morgonpasset i P3 från Göteborg. Mannens entoniga malande med små ljudliga reseanteckningar passade perfekt in i radions flöde på den tiden. Då kändes radion mer vilda västern, idag hade det inte alls passat in i den mer uppstyrda morgonradion.
Som tur är finns det få paralleller mellan ”Shut upp little man” och ”En svensk man på resa”. Båda fenomenen utgår visserligen från några kassettband och blir kända (Dock är ”Shut up little man” mycket mycket större) men vår man på resa är inte lika explosiv och alkoholiserad. Det finns inga spår av ilska eller alkoholmissbruk. Det enda missnöje man kan spåra är när vår man inte hittar Mobergs minnessten. ”Dom kan ha sin sten för sig själva”. Eller när han dräller för länge på Malmös gator och missar transferbussen till båten. Men det ordnar sig ändå tillslut. Puh.