Kategorier
dokumentär radio Sveriges första podcast

När Herbert träffade människor på riktigt

Att Herbert var något av en enstöring är inte helt taget ur luften. Han hade inga barn, han verkade gilla att semestra själv och han verkade umgås mest med släkten. När han var på bussresa till Zell Am See verkar han ha pratat med människorna på bussen men när det vankades fest på kvällen så stannade han inne på sitt hotellrum.

Bertil Bengtsson i Bollebygd, som medverkade i dokumentären – var en av dom som kunde bekräfta att det var Herbert som hördes på banden. Jaha, dom hade alltså träffats? Nej nej, bara pratat över radio.

Men det finns tecken på att att Hebert umgicks med folk, kanske enstöringsbilden bara finns i mitt huvud.

Den här gången har jag åter fått hjälp av Eric Lund på SSA. Den här gången handlar det om så kallade QSL-kort, verifikationskort.
Eric skriver:

– Från den 2 september 1939 till 1946 var amatörradio förbjuden och alla sändare lämnades in till myndigheterna. Det hindrade inte att amatörerna träffades personligen och planerade för framtiden.

Och så fick det bli. Här ovan är beviset på att Herbert träffade SM6XC Nils Sjöberg, Nya varvet Göteborg. Sen blir det spännande på riktigt! Under ”Remarks” står det ”Tnx fer (tack för) trevligt möte på UTBO”. UTBO?! Under omgångar på 40-talet var Herbert inkallad på Försvarsstabens kryptoavdelning, det som idag heter FRA. Där jobbade han som radiospanare och med telegrafi. (Mer om detta i dokumentären) Hans arbete var förlagt på Lidingö och en villa i det området kallades för Utbo! Där utbildade man värnpliktiga som hade inkallats till kryptoavdelningen innan de placerades ut för tjänstgöring.

Utbo. Foto från FRA:s hemsida.

Läs mer om FRA:s dåvarande anläggningar här.

Vi får förmoda att Herbert träffade Nils vid en av dessa utbildningar. Men vem var Nils? Här finns det researcharbete att göra!

På det nedersta kortet här ovan så har Herbert kommunicerat med Wiktor Persson, SM5KP, Stockholm.

”Tnx fer vårt personliga qso ob!” kan vi läsa. Rena grekiskan! Eller som taget ur ett nutida sms…

Enligt Eric Lund på SSA så ska qso stå för samtal och ob för ”Old Boy”. Så Herbert ville säga: Tack för vårt personliga samtal old boy.

Vad ”KRY” står för har inte gått att ta reda på.

Herbert störde!

Kortet ovan är från 1947 och det är ett riktigt QSL-kort då det var ok att inneha amatörradioprylar igen.

Eric Lund skriver:

-Herbert skriver ”Sri att jag qrm-ade mr!” vilket på svenska blir ”Ursäkta att jag störde herrn”! Syftar antagligen på att han störde SM5IZ, Edvin Fagerlin, i Nyköping. På den tiden var sändarna inte alltid perfekta och kunde vara väldigt ”breda” på bandet, vilket störde intilliggande sändare.

SM6NP – Herbert Lindblads anropssignal

Kortet här ovan är från 1962. Då hade Herbert haft kontakt med Ingemar SM6CMU i Göteborg. Jag har talat med Ingemar men tyvärr har inte träffat Herbert ”live” utan bara över amatörradiosändningar.

Kategorier
dokumentär podd radio Sveriges första podcast

När Herbert gick till kungs

Till våren är det två år sedan som Mysteriet med kassettmannen sändes i SR P4 Dokumentär. Och sedan dess har det bara snurrat på, vi kan tydligen inte få nog av Herbert Lindblad. På Facebook-gruppen ”Herbert Lindblad fanclub” är vi 468 fans som dagligen frossar i det mesta som har med Herbert att göra. Det finns också en podd att lyssna på. Banden kan även avnjutas på Youtube.

Häromdagen gick jag igenom gamla mail, på jakt efter detaljer som jag ännu inte publicerat. Och det fanns en del!

Herbert Lindblad var inte bara pionjär då han omedvetet skapade Sveriges första podcast, han var även radioamatör. Och radioamatörintresset var stort hos Herbert, på flera ställen på hans inspelningar pratar han om sändningsutrustning och han har också spelat in när andra radioamatörer pratar med varandra. Han ledde oss också in på UFO-pionjären Henry Svensson som jag gjort ett helt avsnitt om. Det ska också nämnas att en av privatspanarna gjorde ett strålande arbete med att hitta Herbert i dåtida amatörradiolektyr.

Det gamla mailet som jag missat är från Eric Lund på Föreningen Sveriges Sändareamatörer – SSA. Eric jobbar bla med det arkiv som föreningen har och där fanns det givetvis spår av Herbert Lindblad.

Kompis med Herbert?
Kronprins Gustaf (V) porträtterad 1906 av fotograf Ernest Florman. Foto ur Bernadottebibliotekets arkiv.

För 86 (1937) år sedan satte sig den 22-årige Herbert Lindblad och författade ett brev till dåvarande konungen Gustav V.

”Göteborg den 23/10. Hans Majestät konungen. Med stöd av vid Göteborgs Navigationsskola avlagda prov anhåller undertecknad underdånigast få upphålla en sändarstation för experimentändamål. Underdånigast: John Herbert Lindblad, Stensturegatan 34, Göteborg”

Här har vi originalet:

Den 26 november kom svaret från det kungliga slottet!

Men sen ökar mystiken.
Ulla-Britt Taxén hittar ett gäng registerkort i en container när Kungliga telegrafstyrelsen ska flytta från Brunkebergstorg till Farsta. Och vips! Ett av korten tillhör… Herbert Lindblad!

Men vad är det Herbert har ställt till med?

 ”Genom skrivelse den 5/4 1939 förbjuden att använda andra frekvenser än de för amatörer upplåtna vid risk att tillståndet återkallas!”

Har Heberts tjyvsänt på andra frekvenser än vad V-Gurra gett tillstånd till?

Kategorier
ljud radio

Vardagslivet med radio

Just nu läser jag etnologen Elin Franzéns förträffliga bok och doktorsavhandling: ”Radio: Vardagsliv tillsammans med ett massmedium”. (Ladda ned HELA boken GRATIS här)

På bokens baksida kan man läsa ”…hur går det till när detta medium tar plats hos den enskilda individen? Vad är radio för något som upplevt fenomen betraktat?”

Elin Franzén har intervjuat massvis med människor om deras upplevelser av radio, både av apparatur och innehåll. Boken får mitt huvud att snurra och många radiominnen väcks till liv. Det blir tydligt för mig att jag förknippar ett visst innehåll i radio med platser och olika skeenden i livet. På 80- och 90-talet satte pappa på radion när han kommit hem, Radio Göteborg flödade ut i köket, ackompanjerat av pappas potatisskalande. (Ja det skulle ju bli middag). Jag minns jinglar, tilltal och en stämning av trygghet och vardag. Innehållet i sändningarna var inte så viktigt, det var bara en sak som skulle ”vara på”.

I vuxen ålder lagar jag ofta mat till P1 och kvart i fem-Ekot som senare går in i Studio Etts andra timme. Jag vet inte hur många lökar jag finhackat i takt med Marianne Hasslows löp till kvart i fem. Tryggheten från barndomen finns kvar, fast i en lite vuxnare upplaga.

Kategorier
dokumentär radio

Svenska fyrar är tillbaka!

Det är mycket glädjande att berätta att serien ”Svenska fyrar” i SR P1 gör comeback under julen 2022. Denna gång med fyrhistorier som utspelar sig under vintern. Och det var många gångar ett hårt liv på fyrarna om vintrarna, berättar arkiven. Det blir båda ljusa och mörka historier från Sveriges utposter men också ett ”modernt” nedslag då jag tar med lyssnaren till renoveringen av Bjuröklubb. Och även en sväng till en finsk fyr med en stark svenskkoppling.

Programmen sänds i P1 under följande tider:

julafton 09:45
juldagen 18:50
annandag jul 07:50 & 18:50

och efter sändningarna i radion kommer alla avsnitten finnas via hemsidan.

Kategorier
podd

Handgjort: Om den omtvistade skolslöjden

Februari 2019 publicerade vi det första avsnittet av podden Handgjort. Det känns som en evighet sedan. Ingen corona, inget krig i Ukraina. Räntorna va låga, maten va billig. Och så vidare.

Bea Szenfeld. Foto: Peter Gropman
Bea Szenfeld, som medverkar i avsnittet. Foto: Peter Gropman

Idag har vi publicerat det 19:e avsnittet som handlar om den heta skolslöjden. Varför blir den ofta attackerad, varför behövs den och vad har vi för kollektiva minnen ifrån den? För att prata om detta har jag designern Bea Szenfeld och Maria Lantz, rektor på Konstfack, till min hjälp. Det blev ett fint avsnitt och jag fick leta fram egna slöjdminnen som ingångar till ämnet… slöjdämnet. (Skämt som uppfattas av främst träslöjdare).

Alla avsnitt hittills hittar du här!

Kategorier
radio

Uppmärksamhet kring fyrserie i P1

Igår medverkade jag i P4 Kalmar och pratade om ett av avsnitten i serien ”Svenska fyrar” i P1, nämligen det avsnittet om Ölands södra udde Långe Jan. Hör ett kort sammandrag av snacket här nedan.

Serien har tidigare uppmärksammats i P4 Extra och så småningom i Mariestadstidningen samt i Svenska fyrsällskapets tidning Blänket.

Nu på lördag Svenska fyrar om fyrskeppet Almagrundet, om hur det var att leva och arbeta ute på ett fyrskepp. Bland annat fick jag träffa Inger Wahlund som berättade om sin farfar som jobbade på Almagrundet. Det blev en mycket intressant möte och jag fick bjuda på en röst från radioarkivet…

Inger Wahlund och hennes farfar Gustav Adolf Jansson som tjänstgjorde en period på Almagrundet fyrskepp 2B. Från avsnittet som sänds 16 juli.
Almagrundet från tiden när det begav sig… Foto: Lotsverket.

I avsnittet om fyren Franska stenarna berättar jag om hur man byter ut en förbrukad ledfyr mot en modernare i plast. Tanken är att den ska vara mer underhållsfri och att sektorerna ska vara skarpare. I avsnittet berättar jag också om dramatiken kring ångaren Södra Sverige som gick läck på grundet i slutet på 1800-talet och som bärgades med en ny metod…

Mikael Arvidsson, skeppare på underhållsfartyget Fyrbjörn, i Sjöfartsverkets regi.
Den gamla fyren, från 1916, får vila på Fyrbjörns däck innan den ska arkiveras…
Den nya plastfyren på plats. Arbetet har gått bra hälsar skepparen på plats.
Har jag sagt att jag har ett lyxigt jobb?!

Alla foton: Peter Gropman.

Kategorier
dokumentär radio

Premiär för fyrserie i P1

Äntligen är det dags att dra igång en radioserie som jag jobbat intensivt med nu under våren, den heter ”Svenska fyrar” och kommer att sändas i Sveriges Radio P1.

Idén till en fyrserie kom från min kollega och vän Mats Carlsson-Lenart. Vi slog våra kloka huvuden ihop och skrev ett förslag och skickade in till SR, och några veckor senare kom svaret: vi kör!

Kategorier
podd Sveriges första podcast

Avsnitt 21: Pannbiff med bröd på varje sida

Häromdagen dök det upp ett kassettband i min brevlåda. I senaste avsnittet kan ni höra på innehållet på bandet och i kuvertet fanns även ett antal bilder.

Kategorier
podd Sveriges första podcast Uncategorized

Avsnitt 20: Rapport från Herbertpicknicken

Söndagen den 22 maj träffades ett gäng glada Herbert-fans för en stillsam picknick på innergården på Slottsskogsgatan 81, Göteborg. Picknickmenyn bestod av Marie-kex, karameller, en liten flaska saft, fiskbullar blandat med potatis (som hade kokats hemma!), kaffe mm.

Förutom att prata om Herbert spelade vi även in ett kort poddavsnitt från picknicken, gästerna var dom återkommande fansen Joacim Aldén och Olof Berghe. Programledare: Peter Gropman.

Herberts gotter-meny på resan till Zell am see: Mariekex, en LITEN flaska saft och en påse karrameller.
Glatt gäng på picknicken
Fiskbullar med förkokta potatisar förbereds. Notera KOPPARNA på bordet, där fiskbullarna sedan kunde avnjutas i.
Grannen Risto dök upp och berättade ett och annat om Herbert…
Herbert-proffset Joacim fyller snart 50. Då får man en rutig blazer och blir så här stilig.
Kategorier
dokumentär

Ny dokumentär: Vad hände med Bångbro-Stina?

I lördags sändes min P2 Dokumentär ”Vad hände med Bångbro-Stina?”. Mycket kul att vara tillbaka i P2 Dokumentär, det var ju ett tag sedan sist, våren 2015 närmare bestämt då mitt program om Evert Taube och Huldas Karin sändes.

Bångbro-Stina in action!

Bångbro-Stina ja! Vilken profil! Och vilken bortglömd pionjär. Hon utmanade den manliga dragspelsgenren, hon var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson ”Bångbro-Stina” med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna.

Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.

Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna.

I den här dokumentären söker jag svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  

Medverkande i dokumentären:

Tack till alla medverkande! Läs mer här om Wictor Johanssons forskning Var är dragspelsmusikens kvinnor?” (Svenskt visarkiv)